Sedan många år tillbaks så har det inom den psykiatriska epidemiologin förts en intensiv debatt om huruvida personer med psykiska störningar är farliga för andra personer eller inte.
Den traditionellt akademiska ståndpunkten har alltid varit att så inte är fallet och att denna allmänt utbredda uppfattningen enbart är en stigmatiserande och stereotyp bild som är skapad och förstärkt genom fördomar och bland annat Hollywoodfilmer.
Forskning sedan drygt 10 år tillbaka, inte minst från Sverige, Danmark och Finland, har dock visat att en ökad risk att bli dömd för brott, särskilt våldsbrott, faktiskt föreligger bland psykiskt sjuka. Samtidigt är det dock inte klarlagt vilka de orsaksmekanismerna bakom denna riskökning är, det finns t.ex. data som starkt tyder på att andra faktorer än den psykiska sjukdomen i sig kan förklara en hel del av brottsligheten (t.ex. fattigdom, samtidig psykopatisk personlighetsstörning, missbruk, begåvningshandikapp).
Dock tyder senaste årens studier på att det också, åtminstone för en undergrupp, är de psykiatriska sjukdomssymtomen i sig som ”driver” våldsbenägenheten, t.ex. psykossjuka som lider av hallucinationer i form av röster i huvudet som kommenterar individens beteende och beordrar honom/henne att göra saker. Emellertid saknas fortfarande kunskaper i en rad viktiga avseenden.
Medan sambandet mellan psykisk sjuklighet och brott är väl undersökt för vissa sjukdomar (särskilt schizofreni och andra psykossjukdomar) saknas i stort sett helt studier för andra sjukdomstillstånd. Likaså har ”våldsbrott” som begrepp behandlats genom att helt olika gärningar studerats som en enda grupp (t.ex. mord tillsammans med olaga hot), och det saknas epidemiologiska studier med avseende på sexualbrott.
Inom ramen för denna studiegrupp undersöks flera frågeställningar: Vilken är risken att bli lagförd för allvarliga våldsbrott och sexualbrott bland psykiskt störda jämfört med allmänna befolkningen? Vilken är förekomsten och fördelningen mellan olika psykiska störningar bland dem som lagförs för allvarliga våldsbrott och sexualbrott?
Vilken betydelse har förekomsten av psykiska störningar för risken för återfall i brott bland psykiskt störda lagöverträdare? För samtliga dessa frågeställningar om psykisk sjukdom och brott är det viktigt att konstanthålla den eventuella inverkan andra faktorer av mer makrosocial karaktär kan ha, t.ex. socioekonomisk position i form av inkomst, bostadsområde eller invandrarstatus.
Vi bedriver också projekt som syftar till att utreda genetiska faktorers kontra miljöfaktorers betydelse via studier i Tvillingregistret, samt t.ex. riskfaktorer i form av pre- och perinatala komplikationer genom Medicinska födelseregistret.